Att få ta del av film ger perspektiv. Det kan ge tröst, väcka nyfikenhet och empati, främja utveckling, ge ett nytt språk eller ett verktyg.
Hur sitter Barnkonventionen ihop med vårt arbete med nätverket och hur kan biografer tänka kring barns rättigheter? Här får du viktigt underlag som kan vara stärkande för dina ansökningar när du ska söka medel för olika typer av barnbiosatsningar.
Barnkonventionen
Barnkonventionen är lag sedan 1 januari 2020 och har funnits sedan 1989. En person räknas som barn upp till 18 år.
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar och ska ses som ett paket där alla artiklarna samspelar.
Vi har plockat ut några artiklar som vi anser vara viktiga om man vill jobba fördjupat med konventionen till vardags. Dessa kan kopplas till allt från prissättning till bemötandet av vår yngsta publik.
Fyra grundprinciper genomsyrar hela konventionen:
Artikel 2: Om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska i första hand det som bedöms vara barnets bästa beaktas. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.
Artikel 6: Varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
Artikel 12: Barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör hen. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.
Det finns andra artiklar som man kan jobba vidare med:
Artikel 13 Barn har rätt till yttrande- och informationsfrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter. (T ex att få höras på film).
Artikel 15 Barn har rätt att delta i föreningar och fredliga sammankomster.
Artikel 17 Barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv. Staten ska uppmuntra att det skapas material som är av värde för barn och som inte är skadligt.
Artikel 23 Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället.
Artikel 28 Rätt till utbildning
Artikel 29 Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära barnet om mänskliga rättigheter. (Skolbio tex)
Artikel 30 Barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, eller som tillhör ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. (tex ett bredare utbud av film kan spela in här)
Artikel 31 Rätt till lek, vila och fritid. Det kulturella och konstnärliga livet.
Barnets rätt till att till fullo delta, tillgång till kulturell och konstnärlig verksamhet samt rekreations och fritidsverksamheten.
Vad är ett Barnrättsperspektiv?
För att förstå vad ett Barnrättsperspektiv är behöver vi även förstå skillnaden mellan Barnperspektivet och Barnets perspektiv – tillsammans vägs dessa in i Barnrättsperspektivet.
Barnperspektivet
Vuxnas syn på barn
Det du som vuxen erfarenhet har av barn,
din egen upplevelse av att vara barn,
eventuellt dina egna barn
Barnets perspektiv
När barnet själv få komma till tals
– barnets syn, vilja och åsikt som barnet själv uttryckt på sitt sätt
Barnrättsperspektivet
De två andra perspektiven vägs in i detta
Varje beslut eller åtgärd som rör barn – ska barnets rättigheter och Barnkonventionen tas tillvara
Att arbeta med Barnkonventionen
Här nedan hittar du några enkla exempel på hur man kan arbeta med konventionen till vardags. Fundera vilka artiklar som passar just din verksamhet. Du kanske använder dig redan av vissa konventionsartiklar? Finns det i så fall något som kan utveckla arbetet?
Har din verksamhet exempelvis en filmklubb för yngre? Har alla barn tillgång till er verksamhet? Hur många barn finns i ert upptagningsområde och vad kan göras att de i högre utsträckning blir morgondagens biopublik?
Vissa socioekonomiska anledningar och därmed prissättning kan vara avgörande när det kommer till vidgat deltagande. Görs det specifika kommunala satsningar för att locka nya publiker som vanligtvis inte utgör den vanliga publiken på biografen?
Har barn möjlighet att vara delaktiga (artikel 12) i din verksamhet?
Barn kan vara delaktiga på olika sätt. Rummet kan tillgängliggöras med enkla medel, exempelvis kan en pall vid disken underlätta för barn att betala sina biljetter själva.
Delaktighet kan också vara en strategisk fråga. Att jobba med ett ungt arrangörskap kan hjälpa till i utvecklingen. Låt barnen/ungdomarna ta över biografen en dag eller en helg. Lär upp den nya generationens arrangörer och programsättare och överför din kunskap vidare så att unga förstår att biografen är en arbetsplats och ett viktigt samhällsrum.
Kan ni jobba med barn/ungdomsreferensgrupper? De kan vara delaktiga i beslut som handlar om val av film, hur biografen som rum ska utformas? Unga skulle också kunna bedöma och utvärdera biografupplevelsen, kioskutbudet, lokalutformning och dylikt.
Om barn och unga är delaktiga och hjälper er, återkoppla!
Många gånger glömmer vi att berätta vad deras insats har gjort för skillnad!
barnbiograferna.com 